Milstolpar

Milstolpar

Det finns både små och stora milstolpar i livet. Nu i helgen får vi vara med om 3 stora…fast igentligen är den ena nog ganska liten men för mig känns den stor. Ja jag och Jess firar 6årig bröllopsdag, det är stort…sen har vi hållit Tindra vid liv i 2 hela månader, det är också stort… och sen eftersom hon är 2 månader och sover så bra så kan hon börja sova i sitt eget rum…det är stort för mig, men kan säkert verka litet för andra. Jag har börjat låta henne sova i sin jättestora spjälsäng på dagarna så hon ska bli van. Hon ser så liten ut däri…det blev mycket prickigt också, se kort nedan! Jag har verkligen blandade känslor dels för jag tycker det är så oerhört mysigt att ha henne nära även om hon sover i en egen säng brevid vår men sen är det också en påminelse om att tiden går så fort och jag får forward flashes där Tindra redan har börjat skolan och inte kommer behöva oss på samma sätt. Å andra sidan så stånkar hon sig fortfarande igenom nätterna så jag sover inte speciellt bra även när hon faktiskt sover så på så sätt ska det bli skönt att hon sover lite längre bort.

Det här inlägget tog lite längre tid att skriva än vad det var tänkt så nu är det redan söndag och Tindra sov faktiskt i sin säng igår och det gick jättebra. Visserligen vaknade hon både klockan 2 och klockan 6 så det blev en amning mer än vanligt. Vi var även och käkade sushi och det gick hur bra som helst. Vi var där i en hel timme och kunde lätt ha stannat längre, jättelyckat och framförallt jättegott! Som jag har saknat sushi, jag beställde min favvorulle “philadelphia roll” den har lax, philadelphiaost och avocado, rekommenderas verkligen! Här kommer lite kort från helgen.

 

Det lunkar på…

Det lunkar på…

Ja veckorna går och Tindra blir bara större och större. Vi har fått in en ganska bra rutin nu, där jag fortfarande försöker göra något med henne minst varannan dag. Idag var vi på 3rd Street Promenade och mötte Pauline och hennes lilla Madi. Jag shoppade loss på H&M vilket var höjdpunkten på veckan än så länge. Det är forfarande trist för jag passar inte i något men jag hittade ett par tröjor/toppar som jag varje fall kan ha på mig.

Jess och jag firar vår bröllopsdag på lördag. I sex år har vi varit gifta men det känns som ännu längre…vi har ju varit tillsammans i 12 år nu…vi kunde ha haft en 12åring här hemma… vi ska ut och äta men har inte hittat någon barnvakt så Tindra får följa med. Vilket jag tycker är ganska skönt, vill liksom inte lämna henne någonstans riktigt än. Fast vår granne Joyce erbjöd sig att sitta barnvakt nästa lördag så vi kanske firar lite till då…kanske man får äta längre än i 30 minuter, vi får se hur det blir.

Såhär ser det ut då pappa har lekt med kameran och med Tindra…

Fotograf

Fotograf

Jag ville så himla gärna ha fina kort på Tindra medan hon fortfarande var nyfödd. Men eftersom jag inte är lika duktig som Frida på att ta kort så får man be någon annan. För ungefär en månad sen så var Sara här och tog kort. Jag blev jättenöjd. Dessa två kort har jag förstorat upp och ska rama in. Tänkte hänga upp dem på vår sovrumsvägg. Jag älskar dem verkligen. Hon har lyckats fånga Tindra perfekt i dessa foton.

Väggen

Väggen

Jaa, den här väggen vi har byggt vid sidan av huset. Den är äntligen färdig. Vi trodde att det skulle ta ungefär 3 veckor att göra och att den skulle vara klar innan Tindra föddes för jag ville helst inte sitta här och amma medan en massa okända män sprang omkring på baksidan. Det tog över 2 månader och kostade mer än dubbelt så  mycket än vi hade planerat. Nu att när man har hus så rinner pengarna snabbt iväg… Det blir aldrig som man tänkt sig från början men det är ok. Idag var byggkillarna här för sista gången och fixade cementen. Jess kom på den superba ideen att göra Tindras fotavtryck i cementen. Det blev jättebra!

Leendet

Leendet

Det är ofattbart det som hände i Norge igår. Jag vet att det händer ännu värre saker i andra delar av världen men vi känner väl oss så trygga i Skandinavien att det blir lite extra påtagligt då ondskan dyker upp så nära inpå. Jag har märkt att sen vi fick Tindra så går jag såklart till henne om jag mår dåligt eller ser sådant som får mig att må dåligt. Det räcker med att titta på henne så värms hjärtat och ögonen blir fulla med tårar. Fast det kan även bli värre om det som får mig att må dåligt handlar om barn. Jag inser att det skulle vara svårt för mig att jobba på mitt gamla jobb i Compton nu när jag har barn själv. Vi såg så många barn som for illa.

När jag jobbade på anstalten så gjorde som sagt killarna kort till mig när jag slutade. En av killarna klistrade in en bild på en leende bebis och berättade att när han var ledsen tittade han på bilden och det hjälpte honom att må bättre… visst är det så,  att sovande eller leende bebisar (och hundvalpar) får oss att må bättre genom att bara titta på dem. Vilken tur för mig att Tindra började le mer och mer förra veckan och jag har lyckats fånga det på bild, det är lite lika härligt på bild som i verkligheten men håll till godo.

Kram på er allihop. Ge varann en extra hård kram och visa att ni uppskattar varann. Det är viktigt för man vet aldrig vad som kan hända, och vi tar varann alldeles för ofta förgivet.

MotoGP

MotoGP

Nu i helgen är det MotoGP här i Kalifornien, närmare bestämt i Laguna Seca, Monterey. Jess och jag har varit där varje år förutom då vi var på vår motorcykelresa 2008 och det är något vi ser fram emot varje år.Vi följer även denna form av racing på TV varje vecka.  MotoGP är motorcykel racing med de snabbaste motorcyklarna i världen, topphastigheten ligger runt 350km/h och medelhastigheten under ett race är oftast runt 150-200km/h. Bara 17 killar i hela världen kan köra dessa cyklar så man måste vara riktigt duktig för att få tävla i denna klass. Det är väl lite som Formula 1 för bilar. Motorcyklarna är specialbyggda för racing och går inte att köpa, det finns såklart en massa regler som att de bara får använda 6 motorer under hela säsongen och alla tävlar på samma däck. Ja det är Bridgestone om ni undrar…

Jag har ju alltid varit lite av en groupie, det är inget jag är stolt över men jag kan ju inte riktigt sticka under stolen med det heller. Det började ju där i 8an med NKOTB och Joey McIntyre och nu i 30 årsåldern har det gått över till Valentino Rossi som tävlar för Ducati. Han är lite som Tiger Woods brukade vara, han vinner allt. Eller han brukade vinna allt när han tävlade för Yamaha. Han är otroligt duktig, alla vet vem han är och han var t.o.m tvungen att flytta från Italien till London för han kunde inte röra sig fritt.

När vi åker upp till Laguna Seca så tältar vi, vi lagar mat på gasspis och duschar i en “trailer”. Låter inte så lyxigt kanske men det är helt fantastiskt. Vi bor precis utanför banan så varje morgon vaknar vi till att de startar motorcyklarna i garagen för att förbereda för Söndagens race. Vi umgås med  andra fans och kvällarna tillbringas med rödvin i en röd plastmugg vid brasan där diskuteras resultaten av dagens uppvärmningar och kvalificeringsrace…

Jag är lite ledsen att vi missar Laguna Seca i år men vi har ju ett underbart skäl, det får bli Tindras första gång nästa år istället…Vi får nöja oss med att titta på TVn på söndag. Här kommer lite bildbevis på mina groupietendenser!

Jag och Valentino Rossi

Jag och Ben Spies

Jag och Alvaro Bautista

Ja det finns massor med liknade kort men jag tänker bespara er. Här kommer lite kort från själva campingen och racebanan.