Härligt!

Härligt!

20130329-075306.jpg

Igår hade vi barnvakt igen. Det är stort för oss, vi har ju knappt varit ute på 2 år och nu 2 gånger på en månad. Jag har lyckats gå till yogan varje vecka utom en, och nästa vecka ska Tindra börja hos Ms Rosa heltid. Är lite nervös men tror det kommer bli jättebra. Nu är det dax att fira påsk! Kram på er.

Tidig påsk

Tidig påsk

I fredags bar det av till svenska skolan där vi hade påskfirande. Barnen målade ägg, gjorde påskris och vi fikade. Jess och Lisa kom också så det var extra roligt. Tyvärr ville Tindra mest äta kakor när hon fattat att bordet utanför klassrummet var fullt av fika så det blev mycket skrik och gråt efter en stund. Vi bestämde oss för att åka hem lite tidigare än de andra men det var en jättemysig eftermiddag ändå.

IMG_4228

IMG_4229

IMG_4239

Det hände massor med roliga saker förra veckan som jag inte hunnit skriva om. Det största är väl att jag blev amerikansk medborgare i onsdags. Kl 08 skulle jag befinna mig nere i downtown LA, och tillsammans med 3000 andra immegranter svor jag eden som gör att man blir erkänd medborgare. Vi fick ett certifikat som bevis och som man sen kan använda till att beställa pass osv.

Det var faktiskt himla fint och jag är glad att jag gjorde det. Många utav de som satt brevid mig har ju kämpat länge för att få bli medborgare och i onsdags förändrades förutsättningarna för inte bara dem utan deras barn och barnbarn.  Det är ju fortfarande så att de som söker sig hit till USA gör ju det med hoppet om en bättre framtid och de kommer ofta från svåra förhållanden. Fattigdomen jag och Jess såg när vi körde ner till Panama för 5 (!) år sedan är svår att glömma och vi ska ju inte ens tala om de som är politiska flyktingar. Det är ju tragiskt nog så att ungefär 500 personer per år dör när de försöker ta sig över den Amerikanska-Mexikanska gränsen illegalt. Jag ser ju även hur svårt det är för killarna jag jobbar med som inte har “papper” som det kallas här, utan de eller ännu värre deras föräldrar är här illegalt.

Jag blev ju också väldigt tacksam mot Sverige såklart och att jag hade turen att bli född just där. Vi tar så mycket för givet. Jag vet att det är en återkommande fras i denna blogg men det är verkligen så. Svårt att förstå att vissa människor går till sängs rädda och vaknar upp rädda. Nej tack för att jag aldrig har behövt känna så. Jag har turen att få vara en del av vad jag tycker är de två bästa länderna i världen.

1

2

3

4

5

Sleepless

Sleepless

20130314-065609.jpg

Tycker det var länge sen jag skrev om mitt favoritämne som är det mest ointressanta för andra att läsa om. Tindras sömn. Så här kommer ett inlägg. Nu är vi inne i en sån där härligt period när Tindra inte kan somna själv om hon vaknar mitt i natten. I natt var vi vakna i nästan 3 timmar…från 00:30 till efter 03:00. Sen ska jag till tandläkaren i dag så jag hade ställt klockan på 06…det känns sådär. Så nu sitter jag här och sörplar i mig kaffe och hoppas på att illamåendet jag känner ska gå över och dimman lätta i huvudet. Jag är INTE bakfull. Vill bara tillägga det.

Ni som har mindre barn eller större för den delen med…hur gör ni eller hur gjorde ni? När började era barn sova hela nätterna. Jag vet att detta är mitt fel för jag har låtit henne sova med oss när hon är sjuk eller när vi är bortresta…läs San Francisco. Då blir det ju svårare att få henne att ligga själv i sin spjälsäng. Börar fundera på om jag måste ta i med hårdhanskarna igen och låta henne gråta tills hon somnar när hon vaknar mitt i natten. Det går ju verkligen emot allt jag tror på och känner för att göra som mamma men det är inte hållbart att vara uppe 3 timmar mitt i natten. Hon behöver ju också sova.

Vi har ställt om klockorna med så det är ljust och fint länge på kvällarna, men nu är klockan nästan o7 och det är helt kolsvart ute, påminner om december… och det vill man ju inte bli påmind om. Vill även tillägga att både Jess och Tindra sover djupt i skrivande ögonblick. God morgon på er.