Kras

Kras

Vi var på grillfest förra helgen hos Pete och Cari. De har ett pingisbord i garaget och på något sätt så la Jess våra telefoner på pingisbordet och sen fällde Pete ihop det så telefonerna föll ner på betonggolvet. Min gick i tusen bitar.  Det var skrämmande att inse hur beroende jag var…eller är. Jag var helt handfallen utan den, jag spenderar alldeles för mycket tid med min telefon och/eller min dator. Jag ska ta tag i det där och minska min användning, men det kan bli svårt då den här låg och väntade på mig i  onsdags när jag kom hem från jobbet.

IMG_5449

Skörden

Skörden

Ja nu har trädgårdslandet fått växa till sig och vi har skördat gurkor, körsbärstomater, vanliga tomater, och en massa olika paprikor. Vi har t.o.m varit tvugna att gräva upp 2 plantor för de blev för stora. Växte hela vägen in till väggen. Dessa bilder togs för ett par veckor sen så de visar inte riktigt hur stora tomatplantorna är nu men ni kan ju föreställa er. De växer ungefär 2cm om dagen.

IMG_5391

IMG_5399

IMG_5394

IMG_5393

IMG_5402

IMG_5398

IMG_5400

IMG_5395

IMG_5404

Trädgårdslandet

Trädgårdslandet

Jag har ju en hel del minnen som härstammar från all den tid jag spenderade i Sveg när jag växte upp. Jag kommer ihåg hur rädd jag var när jag spänt tittade ner för trappan till den mörka källaren på nedervåningen för det var ju där nere VHS spelaren fanns. Ville ju så gärna gå ner dit men vågade inte alltid själv. Hursomhelst så avverkade jag allt från E.T till svartvita filmer med Shirley Temple. En av filmerna var Little Shop of Horrors från 1986. Har ni sett den? Det känns nämligen som den utspelar sig utanför vårt vardagsrumsfönster just nu.

Filmen handlar om en kille som tar hand om en liten köttätande växt, men den växer sig snart så stor att killen måste typ mörda folk och mata blomman istället för att ge den små flugor som den åt från början. Våra plantor i trädgårdslandet håller på att ta över hela sidan av huset. Tomaterna är helt sjukt stora och kan typ sluka en i en sekund. Grenarna är som armar som sträcker sig efter en när man försöker rensa eller plocka en av de 100tals tomater som växer där ute. Lite läskigt faktiskt.

På sidan av vårt hus fanns det bara ett jättefult tomrum. Det låg stenar och svart pressening, massor av hundhår från grannens hund och det luktade typ hundkiss överallt. Jess har pratat om att han ville bygga ett trädgårdsland där hur länge som helst men det har aldrig blivit av. När Loder dog så tog Jess till slut tag i projektet som ett sätt att komma igenom sin sorg tror jag. Han jobbade i 7 hela dar. Det tog nog en månad sammanlagt för det fanns ju bara tid på helgerna.

Han ritade planer, köpte material, drog egna vattenspridare, grävde grus, bar sten, byggde väggar, hällde i jord och tillslut på påskafton så kunde vi plantera våra små plantor. Vi köpte tomater, sallad, paprika, jalapenos, gurka, squash, oregano, basilika, timjan, jordgubbar och en äggplanta. Vi är ju nybörjare här och köpte alldeles för många sorter har vi förstått nu, men de frodas där ute. Här kommer lite bilder.

IMG_4277

IMG_4293

IMG_4326

IMG_4838

IMG_4840

Liten

Liten

Ms Rosa ringde i onsdags förra veckan och sa att Tindra hade feber och blåsor på fötterna. När hon kom hem såg jag att hon även hade utlsag runt munnen och hon hade ju haft feber i ett par dar men den var inte så hög att jag oroade mig. Ja det visade sig att hon hade höstblåsor (är det så det heter?). Det var ett milt fall och hon hade inte så ont men sen i söndags så skrek hon av smärta och tog sig på örat…in till doktorn och hon hade dubbelsidig öroninflammation. I söndags var även fars dag här i USA så det var väl inte det roligaste för Jess kanske.

Det har varit en ganska tuff vecka för Tindra är inte så lätt att handskas med när hon är sjuk. Det blir också lite stökigare på nätterna såklart. Det har även varit en underbar vecka för jag har varit hemma med henne varje dag. Upp och ner som sagt.

Liten.IMG_5317

Upp och Ner

Upp och Ner

Det är snabba svängar när det gäller Tindra. Det gäller att hänga med. Hon har ju blivit så stor, det går ju att prata med henne! Hon kan svara! Jaja det är väl inget nytt. Men som förstagångs förälder så är det det. Herregud, vi har ju gissat i nästan 2 år. Nu kan hon säga till när hon har ont eller är törstig. Vi åt frukost häromdagen, stora tjejen vill sitta själv och äta, då nös jag. “Bless you mamma” sa hon, “tack” sa jag. “welcome” sa hon då. Skitsöt. Jaja man kanske måste ha varit med…

IMG_5185